En dag i taget...

En vecka... Jag tror inte att jag har förstått vad som har hänt än...
På något sätt tar jag mig igenom dagarna, vissa lite lättare än andra. Just nu är det så mycket praktiskt man måste ta itu med så hur kommer det att bli när alla helger är över och vardagen är tillbaka... ? Hur kommer vi att orka med julen utan mamma, hur kommer jag att orka med att inte få alla mysiga telefonsamtal om kvällarna när mamma bara vill höra hur jag mår, hur kan man förbereda sig på ett liv utan henne?
Frågorna bara fyller mitt huvud...



Jag är så oerhört tacksam för allt stöd vi har fått, det går inte ens att beskriva hur mycket det har betytt. Det har hela tiden funnits någon som håller om en när man varit ledsen, någon som lägger ett täcke över en när man försöker sova, ser till att vi har fått mat, alla sms, telefonsamtal, kort och blommor... Allt ni gjorde för mamma... Det är tack vare er som vi orkar, jag hoppas ni förstår hur fantastiska ni är...  Tack!

Kommentarer
Postat av: Anonym

jaah du Emma! men på nåt sätt kommer vi att klara det här! vi kommer sakna henne oerhört mkt! men vi får ta hand om varandra och tänka på alla roliga saker! kramar! hälsa henke!:)

2008-12-12 @ 09:34:18
Postat av: Anonym

2008-12-12 @ 15:51:41
Postat av: Elin

jaah du Emma! men på når sätt kommer vi att klara det här! vi kommmer sakna henne oerhört mkt! men vi får ta hand om varandra och tänka på alla roliga saker! kramar! hälsa henke!;)

2008-12-12 @ 15:53:11
URL: http://cooolaelin.blogg.se/
Postat av: systern

ja suck systern... vilket helvete det här är... bara vi klarar av begravningen så.... bävar verkligen för den =( Kram

2008-12-14 @ 11:14:05
Postat av: M.Gunnarsson (G-sson)

Fin bild på din mamma alltid så glad o trevlig :)



// G-sson....

2008-12-18 @ 21:42:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0