Snart är det jul...


Onsdagen den 17:e december var det begravningsgudtjänst i Åtvids gamla kyrka för vår älskade mamma...
Jag hoppas att ni har läst vad min syster har skrivit, hon lyckades beskriva precis hur fint det var. Jag tror att det blev som mamma skulle velat ha det, ljust och fint med mycket ljus och blommor. Det var så otroligt vackert och så skönt att se att mamma har betytt så mycket för så många människor.

Det är många som jag skulle vilja tacka.




Om tre dagar är det julafton, det kommer att bli väldigt annorlunda och jobbigt iår, jag som alltid älskade julen. Jag handlar julklappar precis som förut, jag julpyntar som jag alltid gjort men det känns inte som att det spelar någon roll.
Jag vet att den här julen kommer att vara den jobbigaste, det kommer kännas bättre nästa år men vi är inte där än så på något sätt ska vi ta oss igenom den här och försöka ha det så bra som vi kan.

Det känns fortfarande så overkligt, jag vaknar varje morgon och hoppas att det inte ska vara sant...
Jag saknar dig mamma så otroligt mycket...


En dag i taget...

En vecka... Jag tror inte att jag har förstått vad som har hänt än...
På något sätt tar jag mig igenom dagarna, vissa lite lättare än andra. Just nu är det så mycket praktiskt man måste ta itu med så hur kommer det att bli när alla helger är över och vardagen är tillbaka... ? Hur kommer vi att orka med julen utan mamma, hur kommer jag att orka med att inte få alla mysiga telefonsamtal om kvällarna när mamma bara vill höra hur jag mår, hur kan man förbereda sig på ett liv utan henne?
Frågorna bara fyller mitt huvud...



Jag är så oerhört tacksam för allt stöd vi har fått, det går inte ens att beskriva hur mycket det har betytt. Det har hela tiden funnits någon som håller om en när man varit ledsen, någon som lägger ett täcke över en när man försöker sova, ser till att vi har fått mat, alla sms, telefonsamtal, kort och blommor... Allt ni gjorde för mamma... Det är tack vare er som vi orkar, jag hoppas ni förstår hur fantastiska ni är...  Tack!

Älskade mamma

Hur kan man med ord beskriva förlusten av min underbara mamma. Det går inte att förklara tomheten jag känner.






Älskar dig mamma

RSS 2.0