Sälen 2010






Då var vi tillbaka i vardagen efter en veckas skidåkning i Sälen.
De första dagarna var helt fantastiska, strålande sol, ett par minusgrader och helt underbar skidåkning. Leah stortrivdes i skidskoaln och Nellie sov mest hela tiden. Ett traditionsenligt besök på bästa restaurangen Lammet & Grisen, tackar min givmilda far för detta.  
Dramatisk vändning i onsdags, fick tillbringa dagen antingen hängandes över toaletten eller utslagen i sängen. Verkade ha åkt på en släng av magsjuka eller något liknande och blev livrädd för att smitta ner de andra och våndades över tanken att kanske få tillbringa resten av veckan i sängen. Nu hade även bästa luffarna Mackan och Benny anlänt men jag fick snällt vänta med att umgås med dem.
Tackar min kära syster för all hjälp med handsprit, blåbärsoppa mm.
Dagen efter var allt som bortblåst och jag mådde prima igen. Lät bli backarna och gjorde ett tappert försök tillsammans med far på längdåkningsskidor istället, vilken syn... Kände mig som Bambi på hal is till en början och insåg ganska snart att jag var alldeles för varmt klädd. Vilket träninspass det blev... puh. Det här med Vasaloppet verkar ju helt galet... 9 mil! Vi åkte 4 kilometer och kunde knappt gå efteråt. (skyller på att jag var sjuk dagen innan).
Fredagen började inget vidare då Pappas handbroms pajade. Fick bli bärgning till verkstaden för att röja bort allt trasigt så vi i alla fall kunde ta bilen hem. Tråkigt men tyvärr sånt som händer. Det var även dagen med sämst väder, snöblandat regn... Fick ju i alla fall tillfälle att testa om våra kläder klarade av detta blöta väder.
Lördagen som fick bli vår sista skiddag började med storm... Åkte upp till toppen och var glad att jag inte vägde mindre då jag skulle ha riskerat att blåsa iväg. Som tur var så blev dagen bara bättre och bättre, molnen blåste bort och det blev ännu en strålande solig dag. Åkte som om jag aldrig skulle få stå på ett par skidor igen. Framåt eftermiddagen skakade mina ben så pass mycket att jag blev tvungen att ge upp. Sista åket fick jag stanna i backen flera gånger för att överhuvudtaget orka ta mig ner. Snacka om valuta för pengarna.
Som ni förstår så är vi helnöjda med veckan. Leah blev bara bättre och bättre på skidorna för varje dag, fixade både liftar och lite snällare backar alldeles själv. Lilltösen Nellie verkade också trivas ute i friska luften.
Jättekul med sällskap av Benny och Mackan, alltid lika kul att träffa er.
Hann även träffa fasterAnnette & Göran, jättekul.  
Hade så gärna velat att Henke hade varit med så efter en vecka var det riktigt skönt att få komma hem till honom igen men nu kommer det att vara tomt utan småtjejerna istället.
Tack snälla pappa för en jättehärlig skidsemster.



Kommentarer
Postat av: sys

Du är bra du sys, vilken hjälp vi haft med töserna. O vet du vad?? Jag är säker på att vi har världens bästa papps =) Tänkte du samma sak som jag med kortet med pappa o kaffet??? haha.... Du kan ju hälsa din gröngöling att jag faktiskt saknade hans mobbning i veckan =)kram

2010-03-22 @ 20:51:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0